No Ceiling

Hoff, tror jag höll på svimma igår på träningen. Var tvungen att vila ett tag och sen lägga mig ned. Pratade sedan med en som jag vet följer min blogg och är nog min bästa vän genom tiderna. Han fick till och med följa in i duschen, alltså, telefonen då, inte irl. Sen gick jag och la mig, mådde inte alls bra. Hur jag mår idag? Som igår... Ont i huvudet och mår lite illa. Yes.

Fick höra att både kanske Naomi och Jenna kommer till Sverige nästa år, inte tillsammans då men båda vill försöka träffa mig och det vill jag mer än gärna! Jenna är min bättre kanadensiska hälft, vi tänker och är nästan lika men hon är aningen lugnare. Angående det så har jag skickat in min ansökan om att få åka till Canada år 2010, bara att vänta och se.

Är på bättre humör idag men det kan nog snabbt förändras pga mitt huvud. Orkar inte sitta här mer nu, ska lägga mig igen.

Kom nyss på en sak också, sa ju att mitt humör inte skulle hålla länge. Om de inte var så fittiga i huvudet så skulle jag snart vara på väg till Strömsund. Men ingen fattar som vanligt någonting så här sitter jag fast jag faktiskt ville och kämpade. Zigge McqWack(head). Det var för i år jag tränade, ofta jag sitter och väntar på nästa år nu och att de kan förvänta sig att jag kommer vara densamme. Aldrig. Inte när de fuckade till det för mig. Tålamod är inte min starka sida och ledsnar jag så gör jag det och då är det svårt att få mig back on track igen. Måste isf ha en morot.

It's time to release the hounds.

Kill the lights

Ååååh kan ingen skjuta mig typ nyss? Huvudvärk, mmmm, och så lite till. Perfect. Allt går precis i min väg, haha, visst. Dagens skämt.

Ska bara hämta träningsgrejerna och sedan till sportis för innebandy. Bara jag inte spyr. Men just nu bryr jag mig inte, bryr mig inte alls om mig. Som få andra gör.

För det jag bryr mig om, är en helt annan sak. Mycket småsaker som jag inte ens vet om det märks och jag är inte den som går och säger allt jag gjort i efterhand. Mycket jag gör blir inte ens ihågkommet, och jag vet inte ens ibland om det är uppskattat? Hur ska man veta om man inte får ett tack. Ändå är det jag som jämt ska förklara mig plus att jag ska ta del av saker som sägs i fyllan och som jag inte vet hur jag ska ta. För dagen efter är allt "som vanligt" och hur ska jag vara då? Bara glömma? Just nu är jag rätt förbannad även om jag försöker att inte visa det. Har blivit bra på att dölja sånt. Det är nog inte bra att göra så men när jag visat förut vad jag känner så har det slagit tillbaka på mig. Jag tar ut det på annat i stället, mig själv. Ofta genom träning.

Jag är visst en fjant, ser ut som en också. Visst. Nu ska jag gå.
Fuck you på dig med

iF U see:K aMiE

Jag har kommit på att man inte ska ha potatis i strumpan. Och att jag trivs med i alla fall en sak jag har i mitt liv. Önskar bara att jag inte jämt måste vara så otroligt blyg och försiktig. Är det då andra i min närhet är det och så blir det runt runt. Som på innebandyn, om jag försöker inleda ett samtal med någon och inte får mycket respons. Vad ska man göra då? Jag personligen försöker dölja min bortkommenhet och sen så vågar jag kanske inte försöka igen. Om jag inte bestämt mig då att det är viktigt och att jag ska visa, mest för mig själv, att jag inte är blyg. Inte för att det var just innebandyn jag tänkte på då men det var bara ett exempel.

Jag är en ganska fundersam person och är det någonting jag inte vet så måste jag oftast kolla upp det. Har alltid varit det, kunde väcka mina föräldrar mitt i natten för att fråga saker. Som en gång då jag frågade pappa cirkus 4 på natten hur man räknade ut volymen på en fotboll.. Inte bara bra fakta brukar fastna i min hjärna utan även sån man kan klara sig utan. Bilregistreringsnummer, antalet tomma ölburkar på väg till träningen, texter. Allt möjligt. Sen att man kan gå tillbaka i minnet och ta ut det man vill veta i efterhand. Undrar om det går att träna upp så man får minne som Kyle XY? Som är otroligt snygg på tal om gungstolar.

Skickade just iväg ett sms som jag verkligen menar. Nu ska jag dricka några liter vatten, se nån film eller serie och sova om jag kan. Drömma nåt fint.

Love me, Hate me
Over and Out and Away

I'm Still Breathing

Är det normalt att få ångest ifall man inte tränar dagligen? Även om man t.ex. är sjuk eller har en annan orsak till att inte kunna. Det får nämligen jag ibland.

Det känns lite som om jag blir åsidosatt mer och mer, utan att kunna göra någonting åt det. Det fanns en tid då du alltid hade tid för mig och annars tog du dig tid, nu är det tvärtom och din lediga tid går till allt annat utom mig. Vänner ska ju kunna bestå även om det skiljer en hel ocean mellan dem, bara de vill.

Var på möte om innebandyn idag på Aif som jag totalt skulle glömt om jag inte skrivit in det i mobilen. Fick höra en del roliga nyheter, grattis Kia! En kalender med bilder på oss tjejer i damlaget, det skulle väl funka för att tjäna ihop pengar till laget? Haha skulle ha varit roligt i alla fall. Men alltså jag kan verkligen inte sitta stilla då jag måste, lovar jag var den enda som satt och rörde på mig hela mötet. Testade nog varenda ställning att sitta i som finns.

Haha, mogen du är hörru. Vet inte om du läser detta eller inte men som jag sagt; väx upp. Vi är inte i lågstadiet och det finns ingen anledning till att ljuga osv. Trodde att du var en helt annan slags person när jag träffade dig och började snacka. Trodde du var "normal" och skulle kunna gå att vara vän med men oj vad skenet kan bedra. Din förlust säger jag bara.

Nej nu ska jag läsa vidare och sen sova, finns inte mycket annat att göra här på skytte. Jenny sover ju så inget sällskap. Det var rätt kul igår ändå, kul att umgås i vilket fall!

Puss och Godnatt

Shattered Glass

Visst har jag sagt att jag riktigt ogillar sjukhus? Gick dit och kom faktiskt i tid men bara för jag tänkte fel på tiden. Om det var tiden jag tänkte hade jag kommit för sent så det var ju tur att det inte var den tiden. Så fick jag göra EKG först, hade lite väl snabba hjärtslag men det var nog bara över att jag var spänd och rädd för vad som skulle komma efter. Sen bytte jag sal, fick lägga mig på britsen igen, bedöva. Grät en skvätt, pratade en hel massa för att försöka att inte tänka på operationen och försökte att inte spänna mig. Sen typ en 40 min senare var det klart och jag ska nu ha en bit mindre tånagel på lilltån (har inte kollat efter men jag kände när de grejade och det var nog!). Jag trodde det var klart allt sen men så säger den för en gångs skull snälle doktorn att han skulle bjuda mig på lite blodprov också. Hur man nu kan bjuda på det? Jag menar, det är ju mitt blod de tar! Så det blev lite mer adrenalinkick och panik men det gick bra. Sen var jag duktig och gick till Skytte, fast de sa att man helst inte skulle gå på foten så mycket de närmsta timmarna. Nu börjar bedövningen släppa mer och mer och jag ska ut och vandra lite till, ska bara slänga undan lite kläder från golvet.

TjoppTjopp

Norrland runt

Vissa beslut är inte lätt att ta, helst när man vill lika mycket eller måste. Nu sitter jag i alla fall hemma i Klimpfjäll, men bara en kort stund för sedan ska jag och bruschan köra tillbaka till Forsmark. 95 mil på tre dagar, yesyes. Var i Tärnaby igår och kollade lite på skotertävling, kläder och träffade Matilda som jag inte sett på år och dag känns det som. Har även hälsat på mina trebeningar som även är mina fyrmeningar, inavel?
Annars är det bara skoter, Mio och steeek. Fast på måndag åker vi vidare igen, till Åsele och till renarna. Jobba lite, vi ska flytta med dem tillbaka upp hit i fjällen från kusten där de är på vintern. Lär träffa Kattis då och det ska bli kul!

Just ja, i natt satt jag och hade så otroligt tråkigt i Saxnäs. Brorsan och hans klass stod i garderoben för att tjäna pengar till deras klassresa och jag skjutsade och hjälpte till. Nästan jobbigt att vara på nåt sånt utan att göra något särskilt men ändå måste vara nykter och ha tråkigt. Att sen dessutom stå ut med två av den förfärliga familjen N... Ja vi håller oss nog bara till N, inga namn nämnda.

Nu ska jag träffa Mona, Annica, Filip och kanske våra grannar innan vi ska köra tillbaka till Forsmark. Grusvägen lär ju vara ännu värre idag, lite drygt.

Synd att du inte kunde ta iaf bara lite tid till att träffa mig, känns ju bra... Eller inte.

Lost

Kan man må sämre eller?
Bli mer ledsen?
Måste allt komma på en gång?
Varför går aldrig nåt bra?
Jag är trött på att gråta och gå sönder inuti

Sömnlös

Jag saknar. Saknar så det känns som om jag ska gå sönder. Kan inte tänka på annat heller fast jag försöker. Därför är jag sömnlös men jättetrött. Ska försöka sova i alla fall. Gnite ya'll