πανικός

Hjärnan arbetar på högvarv nu mest hela tiden. Vad det ska vara bra för vet jag inte för jag har för lite fakta så jag kommer inte fram till någonting. För att lugna den lite så kör jag spel under kategorin hjärngymnastik och läser massor för att döva den lite med ny information. Illustrerad vetenskap är en tidning jag alltid tyckt om. Har dessutom börjat skriva på min ansökan till Kanada dit jag förhoppningsvis får chansen att åka till igen år 2010. Men det är länge dit...

Jag kom att tänka på mina mor- och farföräldrar här under min långa tankeperiod. Hur mycket jag tycker om dem och är glad över att de finns och funnits där för mig. Jag tror jag ska skriva ett vykort till dem. Ett till mormor och morfar och ett till farfar. Kanske även ett till min kusin.

Återvändsgränd. Ge mig den fakta jag behöver så jag får veta.

200 km/h in the wrong lane

Allt jag gör, säger är fel. Blir fel.
Förlåt att jag finns vill jag bara säga ibland. Men sånt kan man ju inte be om ursäkt för, egentligen.
Folk jag inte ens vet vilka de är verkar dessutom veta mer om mig än vad jag själv vet. Det känns förjävligt måste jag säga. Det är mycket jag inte förstår just nu, jag hoppas bara att allt klarnar upp någon dag, innan det är för sent.

Ketika waktu telah datang, ketika saya mati

Hooojja

Ont gör det... att höra..
Men vad gör man åt det? IngenFuckinting

Roxy

*990101-090315*
Saknad av många
Kommer alltid finnas i mitt hjärta
<3

Du föddes i en kull med bara två valpar och fick leka fritt ute.
Leka var det bästa du visste, helst med pinnar eller bollar.
Fanns inte nåt av det tillgängligt så hittade du alltid någonting annat.
Vissa säger att man inte kan lära gamla hundar sitta men du visade totalt motsatsen.
Varför springa bredvid skotern då man kan sitta på och sova?
Matglad och hade sin egen plats i både säng och soffa.
Intelligent så man fick akta sig för vad man sa, hon förstod.
Aldrig kopplad och hade fri vilja som hon använde väl.
Förstod gjorde hon också om någon var hundrädd. Älskade barn och hjälpte flera att bli mindre hundrädda med sitt kärvänliga och lekfulla beteende.
Nu slipper du dina krämpor, får leka hur mycket du vill och äta hur och vad du vill.
Farmor, ta väl hand om henne.
Vila i frid.

<3

Jag bara gråter, gråter och gråter...

Mio min Mio

Som jag lovade så uppdaterar jag nu igen :P

Idag har jag skottat ännu mer snö. Det tar aldrig slut... Långtråkigt också att skotta ensam eller ja, gullgubben å Roxy är ju med mig men Roxy vill bara leka och Mio tuggar ben och skäller. Åt hemlagad pizza till middag, gott!

Saknar Kondén, pratade med henne idag, längtar till maj då jag förhoppningsvis får träffa henne! Och så Ehrrnst så klart. Alla minnen bara dyker fram då å då och då blir jag glad! Blomjord säger väl allt? ;)

Får se när jag dyker upp i Kiruna igen, om jag nu vill det när det bara är en massa skitsnack? Har ändå sagt upp studentrummet nu så. Det enda som håller mig kvar är träningarna med innebandyn och armbrytningen. Skolan kanske? Näe, inte egentligen, jag kan plugga här hemma också. Kul kul.

Klimpfjäll

Nu e jag hemma i Klimpfjäll
Åkte "hem" för en vecka sen och har hälsat på mormor å morfar i Forsmark och farfar, pappa och farbror i Åsele. Egentligen inte Åsele men ingen vet ju vart Österstrand är så...

Skottat snö idag, bra träning. Kom på nu i denna stund som jag skriver att jag glömt meddela mina armbrytartränare att jag åkte hem. Ooops. Får slänga iväg ett mess. Men har mobilen nere. Jag har blivit lite mindre social på sista tiden..

Nu får jag träffa en som jag verkligen saknat i alla fall. Vem? Men Mio så klart. Alltid.

Fick träffa Jennifer i helgen en stund också vilket var bra, har saknat den jäveln. Och förlåt än en gång Nathalie..

Hej så länge, lovar att nästa blog update inte ska ta så lång tid ;P